Jepp, så är det! Men vi har som tagit det lungt ändå, städat lite, byggt lego, städat, byggt tågbana, städat, ätit, städat, spelat spel, städat, sett film, städat... Astrid har sovit i vagnen och efter en timme vaknade hon och ville komma in, men nu har hon somnat om i soffan... Alfons vill spela memory, så det är bäst att jag går och gör det!!
Alfons fick ett metspö av grannen igår, han är jättestolt över det. Så nu skulle han fått komma sig iväg och prova det... men det blir nog ett pappa-jobb... eller tror ni att man kan lära maskarna att krypa på kroken själv??? Daggmaskar är verkligen inte min favorit! Jag får lätt panik när de kryper fram... När vi bodde i Bureå och det regnade så kröp de fram på asfalten, och det var jättejobbigt, jag visste ju inte vars jag skulle sätta fötterna... cykla gick inte bättre heller. Ganska fjantig fobi, jag vet, för vad kan en liten mask göra??? Min största fobi är ju ormar, ingen/ inget skulle få mig att röra en orm!!! Aldrig, aldrig, aldrig i livet. Jag drar upp fötterna under mig i soffan bara jag ser dem på tv:n, och byter snabbare än blixten kanal... *huvva* (jag la tom upp fötterna på bordet nu bara för att jag tänkte på dem...) Och jag antar att maskarna påminner mig om ormar... Så jag kan ju förstå Alfons rädsla för hundar/katter. Och det spelar ingen roll att det är "väääärldens snällaste hund" han är lika rädd för det. Och skulle nån säga att "jag har vääärldens snällaste orm" så skulle jag springa och gömma mig iaf!!! =S
Nä, nu väntar barbapappamemoryt på mig!! =)
1.JPG)
Och jag som har en nästan sjuklig fascination för daggmaskar, jag tycker dom är helfina och gillar när de kommer fram:)
SvaraRaderaOrmar är jag väl inte jättefound of men jag har faktiskt klappat en en gång i tiden :P