Arvid sover och Alfons och Astrid har lekkompis. Jag är förpassad till köket... Jag hör genom dörren att det är en hel del tjaffs, men de löser de iaf själva! :)

Det är klart att det går med tre barn som ska hjälpa till, men det tar minst tre gånger så lång tid... ja, ännu mycket mer. Övervåningen menar jag... Nästa vecka börjar Robbans semetster, då har jag tänkt vara uppe och jobba, lämna barnen med honom och göra allt jag kan för att få det klart... Har dock inte berättat mina planer om det för Robban än... men "det är väl ingen panik!?" ;P