Ja, så var vi hemma igen. Vi for till Jäckvik förra onsdagen, vi kom hem natten till igår. Det har varit alldeles underbara dagar. Solen har visat sig från sin bästa sida, blåst lite, men helt klart godkänt väder! Barnen har varit helnöjda. Kusin Esther var med så barnen har haft lekkompis hela tiden. Några husvagnar bort från mor och far bor det en grabb som heter William, samålder med Alfons. De träffades första gången för tre år sen, och hinner leka typ två dagar per år när vi är där. När vi kom frm på onsdag afton tog Alfons sina leksaksskotrar och sa "Jag ska gå och se om William har väntat på mig, för jag har väntat på han!!!!!" Det är liksom inga tveksamheter till att ta kontakt när man är barn inte... ;)

Arvid har skött sig exemplariskt. Sovit gott i fjällsluften. Iaf på dagarna. Nätterna har han som vanligt varit mer gråtig.

Skoterledern var jättefina, sådana skulle man haft här hemma! Jag satt i pulkan med Arvid och oftast Astrid oxå, Robban låg ibland och körde nästan 70 km/h, och det var inga som helst problem att sitta i pulkan då. Men en stor nackdel med pulkan, var att jag inte hade en susning om var vi var nån stans, rutan är så lågt ned att jag ser bara bakerst i skotern och snön...

Vi har suttit på fjället och solat, barnen har åkt bob nedför de gigantiska backarna. Vi hittade till en sjö (telefonsjön) där det nappade jättebra. Abborre. Nä, tydligen far man inte till fjälls för att få abborre, men huvudsaken att det nappar, och rökt abborre är minsann inte fy skam! :P