Välkomna till min blogg, som egentligen inte handlar om nåt vettigt... :) Men det är skönt att få skriva av sig ibland, och jag blir jätte, JÄTTE glad av en liten hälsning eller kommentar!!

torsdag 10 maj 2012

Barnen sprang över till grannen. Arvid sover i vagnen. Jag har hjälpt våren lite på traven genom att skotta ut snö på gräsmattan. Sen satte jag mig på bron och njöt av lugnet och tystnaden. Inte kalasbra väder, men härligt ändå!

Vi har varit på en utflykt. Alfons och Astrid cyklade och Arvid i vagnen med mej gåendes. Å jisses va de cyklade! Hela vägen bort till crossbanan (nu vet ju kanske inte alla hur långt det är, men det är brade biten... iaf för små ben!! ;)) Där trotsade Alfons "förbjudet-skylten" och tänkte ta sig ett varv på crossbanan med cykeln. Han kom inte särskilt långt innan han ropade "Och DÄR blev jag genomblöt om den foten!" Ehh, ja, det var ganska blött där. Så innan han var tillbaka hos oss var han även blöt om andra foten! Han lovade att han skulle lyssna på mig nästa gång jag sa att han skulle ta stövlarna... ;) Vi hittade en massa skräp i diket som de skakade på huvudet åt "Man fål inte skläpa nel i natulen!!" sa Astrid :) Vi har oxå hälsat på hästarna och kossorna, och kastat tussilago i bäcken för att se om de kom ut på andra sidan vägen... Det slog mig; så fantastiskt bra vi har det!! Ja, det var nästan så jag blev lite fuktig i ögonvrån när jag såg dem stå och hoppa av glädje när den lilla gula blomman kom guppandes i vattnen... Så lite det krävs för att göra ett barn lyckligt... Fast ibland behöver inte jag så mycket heller, en kram kan räcka gott och väl... :)
Näe, nu flummade vi bort från ämnet... Cykelturen. På vägen tillbaka for Alfons före oss. Inte svårt att lista ut vars han skulle, till fuse så klart! ;) När vi kom dit har han lagt omkull cykeln och säger "Mamma, det har fastnat nåt i däcket! Jag stror att det är en boxarhandske!!" *haha* Däcket hade spruckigt och slangen hade kommit ut som en ballong. Vi bestämde att vi lämnade cykeln vid fusväggen så får Robban fara och hämta den när han kommer hem. Vi gick en bit, och sen hörde vi hur det small, antar att det var slangen som sprängdes. Hur kan det bli så?? Så, nu är grabben utan cykel. Han tycker själv att han ska få åka i barncyklesadeln på min cykel om vi ska nånstans... det tycker inte jag!! :P

En härlig promenade varft det iaf. Roligt hade vi. Jag fick välbehövlig motion och barnen blev förhoppningsvis lite uttröttade så att de somnar lätt ikväll! ;)

1 kommentar:

  1. Det behöver inte vara märkvärdiga saker man hittar på med barnen, huvudsaken är att man tar sig tid.
    Att kolla om tussilagon eller kvisten dyker upp på andra sidan ÄR ju spännande till och med än idag för mig.
    När mina pojkar var små gjorde vi i ordning "myrmat" = sockerbitar och gick/cyklade till stora myrstacken nästan varje dag. En utflykt på ca. 75 meter :)

    SvaraRadera

Ååå, va roligt att Du skriver till mig!! :)